Sokratiska frågor i en källkritisk lärmiljö

Vi, som skolbibliotekarier och lärare, har viktiga roller att spela i MIK undervisningen.

Källkritiken är en av flera viktiga delar där själva förhållningssättet för eleven att ställa sig frågor är av allra största betydelse. Att dela ut mallar för eleverna, där de kan pricka av i ett sannolikhetsschema, kan väl funka det också till en viss del - men det allra viktigaste är att få eleven att själv tänka. Att ge eleverna ett rutinmässigt sokratiskt tänkande när det gäller informationshantering. Ett kreativt, kritiskt men också konstruktivt tänkande.

Förtydligande - Varför sägs det som sägs?  Att förstå frågan i dess sammanhang.

Undersökande av antagande - Stämmer det alltid det som sägs? Att undersöka förutsättningar.

Undersökande av bevis - Vad finns som stödjer detta påstående? Att ta reda på underliggande fakta.

Ståndpunkt och perspektiv - Finns det något annat sätt att se det på? Att vända på frågan och se det från andra vinklar.

Undersökande av konsekvenser - Vilka förutsättningar och följder får detta? Att sätta frågan i ett händelse- och konsekvenssammanhang.

Frågor om frågor - Vad innebär detta? Finns det fler frågor att ställa? Att reflektera över slutsatser kring frågeställning.


Vid olika projektarbeten, där eleverna ska redovisa olika synpunkter eller redogöra för sina källor, kan ovanstående frågeställningar kläs in i lämpliga frågebatteri anpassad till elevgrupp - beroende på individer och åldersgrupp. Det är viktigt att frågeställningarna blir översatta till elevspråk och görs relevanta för gruppen.

Detta förhållningssätt kan ju starta väldigt tidigt långt ner i åldersgrupperna.