Verkligheten - en slagpåse på nätet

Pratar du "bullshit" ibland? Det där man gör när man pratar och pratar om något man egentligen inte vet så mycket om - men som man tror sig veta? Det gör jag ofta.

Och det är något vi alltid har gjort. Men skillnaden nu är att vi har extra medhjälpare till att sprida vårt "bullshit" - Sociala medier och våra välvilliga delare.

Men det är i alla fall skillnad på lögn och vanlig bullshit. I boken som jag läst, och som jag tidigare pratat om - Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender av Åsa Wikforss, får jag lära mig skillnaden mellan lögn och vanligt skitprat. Att ljuga kräver kunskap och fokus. Ljuga är mer medvetet och handlar om att försöka få andra till att tro på det som är sant. Desinformationen kan vara medveten eller omedveten. Dess syften kan vara ekonomiska, att driva en viss politisk agenda och för att skapa splittring i samhället. 

Falska nyheter  är ofta spektakulära och appellerar till våra känslor. Vi går igång och ställer oss själva inte frågan om det verkligen kan vara sant. Vi blir upprörda eller rädda. Då blockeras vårt kritiska tänkande. Vi kastar oss på Facebook i vår upprördhet, delar .... och spridningen går med rasande fart. Vi hjälper villigt till att sprida dess nyheter och desinformation vidare.

Om vi ändå hade tänkt efter - att vi reflekterat ..... Men hade det hjälpt?

Åsa Wikforss pekar på andra viktiga aspekter som försvårar sanningen. Hur våra hjärnor komplicerar det hela. Hon talar om kognitiva skevheter, d v s tokiga saker som hjärnan gör för att få det lite enklare i tillvaron (något som jag skrivit om i ett tidigare inlägg). Hjärnan vill så gärna se mönster i det vi upplever. Vilket gör att vår hjärna vill se mönster överallt - även där det inte finns några.

Exempel på en kognitiv skevhet är när du bestämmer dig för något som bygger på den första informationen du får. Denna information fungerar som ankare för allt som du sedan bygger ditt omdöme på.

En annan skevhet är att du gör dina bedömningar på den information som du enklast kommer åt.

Vår hjärna vill inte heller göra bort sig. Vi håller fast vid våra bekräftelseförväntningar - konfirmeringsbias. Vi vill gärna konfirmera att det vi tycker stämmer. Har vi väl fått en felaktig uppfattning klamrar vi oss ivrigt fast vid denna och söker sedan information som går i linje och stödjer den. Det här kan både vara medvetet och omedvetet.

För att göra det ännu krångligare har vi också ett "grupptänk" som vi måste brottas med. Vi ansluter oss lätt till trendiga och populära företeelser. Sociala medier förstärker och hjälper till i denna skevhet av verkligheten genom sin villighet att sprida våra tankar samtidigt som de bidrar med algoritmer som stänger in oss i våra kuvöser av filterbubblor.

Så källkritik är så mycket mer än att bara diskutera hur trovärdig källan är. Ovanstående aspekter är viktiga att tillföra den källkritiska undervisningen. Intressanta aspekter som säkert kan väcka livliga diskussioner i klassen.

Läsa mer:

‌Pennycook, G. and Rand, D.G. (2017). Who Falls for Fake News? The Roles of Analytic Thinking, Motivated Reasoning, Political Ideology, and Bullshit Receptivity. SSRN Electronic Journal.

Pennycook, G. and Rand, D.G. (2018). Susceptibility to Partisan Fake News Is Explained More by a Lack of Deliberation Than by Willful Ignorance. SSRN Electronic Journal.

Wikforss, Åsa (2019). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender . Första pocketupplagan Stockholm: Fri Tanke. 262 sidor.


Bild av holdentrils från Pixabay