Applåd för DIK

 Bild av Alexey Hulsov från Pixabay 

Applåd för DIK

Det är positivt att DIK är snabbt på fötterna och hänger på det utmärkta betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning genom att förändra kriterierna för Skolbibliotek i världsklass. Man kan tycka vad man vill om priser och utmärkelser. En diskussion jag lämnar därhän.

Men prisutformarens kriterier för den kvalitet som priset ska stå för bör inte vara en flummig och konturlös nivå som vem som helst kan uppnå. En utmärkelse är ett riktvärde och ett kvalitetsvärde som utmärker excellens inom just det området som avses.

Utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass blev en succé för skolorna. Många ansökningar lämnades in och många skolbibliotek fick glädjen och stoltheten att få glänsa med uppmärksamhet och diplom. Bra så absolut.

Men tillbaka till tanken med ett kvalitetspris som ska visa vägen för fortsatt utveckling och inte belöna en allmänt standardiserad skolbiblioteksverksamhet i ett slags kvantitetspris.

Flera suckar över den lista som DIK ställt upp inför kriterierna för det nya priset Skolbibliotek i Världsklass. Någon tycker att deras skola satsar på läslust i biblioteket och att det är bra nog. Andra sliter sitt hår i förtvivlan och undrar hur de i hela friden ska kunna hinna med allt det där som står i kriterierna. Någon funderar på om de där riktlinjerna verkligen är de som man ska sträva efter. Där hamnar vi återigen på problemet med avsaknaden av en gemensam övergripande plan och målformulering i linje med skolornas planer. Det blir ett tyckande. Hur i hela friden ska vi kunna ha en högkvalitativ skolbiblioteksverksamhet när var och en skolbibliotekarie får tycka och göra som hen vill? Tänk om lärarna skulle resonera så och strunta i sin kursplan!

Nu har vi ett utomordentligt och tydligt dokument som ligger på regeringens bord med förslag på åtgärder till att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek. En utredning som föreslår åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge elever likvärdig tillgång till ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet med fackutbildade bibliotekarier. Det är därför så glädjande att det parallellt från fackligt håll nu omedelbart bums spaltas upp kriterier på hur ett Skolbibliotek i Världsklass ska se ut.

Men är det så att onödig energi och tid spills på ansökningsifyllandet? Energi som skulle kunna läggas på annat och som ger mer direkt effekt för eleverna? Visst det är jobbigt att behöva läsa och fylla i. Men samtidigt som du fyller i reflekterar du över din skolbiblioteksverksamhet och kan ställa den i relation till det omgivande samhällets krav på sina medborgare. Du får också möjlighet att diskutera frågorna med din direkta omgivning: lärarkolleger, skolledning, skolbibliotekskolleger i din kommun m m. Allt för att tillgodose och sträva efter elevernas rättighet till en mångsidig skolbiblioteksverksamhet med hög kvalitet. En skolbiblioteksverksamhet som ska ge de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande.

Vi behöver sätta fingret på vilken roll skolbibliotekarien har i den svenska skolan. Vem utformar och säkerställer kvalitetsnivån? Det talas om behöriga och obehöriga lärare. Vem talar om behöriga skolbibliotekarier? Om inte en kravspecificering på vad skolbiblioteksverksamhet innebär snart kommer till stånd är frågan om skolbibliotekarien ens kommer att finnas i framtidens skola.

Ansvaret för skolbiblioteksverksamheten i Sverige kastas mellan olika bord - och hamnar därmed i ett ingenmansland där ingen myndighet tar på sig ansvaret att leda skolbiblioteksverksamheten, varken på nationell eller på lokal nivå. Yrkesrollen blir diffus och tyvärr ofta också kravlös. Ingen formell utbildning krävs för att “ta hand om” ett skolbibliotek. Måldokument för verksamheten saknas, så också utvärdering och analys av verksamheten. Verksamheten befinner sig i de flesta fall i periferin - om den ens existerar!

Skolbibliotekarien har ofta ingen klar och tydlig yrkesroll att luta sig mot. Det är därför inte lätt som skolbibliotekarie att veta vilken roll eller vilka arbetsuppgifter som ingår i jobbet. Bristen på ledning i kombination med den ensamma situation man  befinner sig i gör att flera känner osäkerhet. Det blir därför lätt att i denna ensamhet känna resignation och uppgivenhet över att tvingas arbeta i en verksamhet utan målstyrning, ledning och med knappa personalresurser som gör att arbetet med cirkulation och hantering av media tar över den mesta arbetstiden. 

Vore allt redan perfekt hade det inte behövts några priser eller strävansmål. Betänkandet visar målet. Stödstrukturerna runt om måste byggas upp för att målet ska uppnås. Det är ett gemensamt ansvar för stat och kommun. Ingen skolbibliotekarie ska behöva gå på knäna för att kunna uppnå verksamhetsmålen!

Vi kan inte bygga en skolbiblioteksverksamhet med hög kvalitet genom att försöka damma lite på toppen. Det behövs en storstädning där allt tas ut och luftas, rengörs, ersätts och effektiviseras.

Så jag håller med jurymedlemmarna för Skolbibliotek i världsklass om att det behövs "mer specifika urvalskriterier för att premiera verksamheter som är särskilt framstående”.

Jag applåderar DIK för att våga gå i spetsen med fanan för en skolbiblioteksverksamhet värd namnet.

________

Monica Nilsson-Ehrenstråle

DIK (2013). Skolbibliotek i världsklass | DIK. [online] Available at: https://dik.se/om-oss/stipendier-och-utmarkelser/skolbibliotek-i-varldsklass [Accessed 4 Feb. 2021].

‌DIK (2021). Därför skärper DIK kraven för Skolbibliotek i världsklass | DIK. [online] Available at: https://dik.se/om-oss/sa-har-tycker-vi/darfor-skarper-dik-kraven-for-skolbibliotek-i-varldsklass [Accessed 4 Feb. 2021].

Regeringskansliet. (2021). Skolbibliotek för bildning och utbildning. [online] Available at: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/01/sou-20213/ [Accessed 4 Feb. 2021].