Digital delaktighet - uppsatsen du inte får missa

Bild av Gerd Altmann från Pixabay 

 

Digital delaktighet - uppsatsen du inte får missa

Här kommer del 2 i mina nedslag i den intressanta uppsatsen Digital delaktighet av Hannah Lagström & Ingela Mattsson. Eftersom mitt fokus främst är utifrån skolbiblioteksfronten tar jag inte upp och belyser folkbibliotekariernas synpunkter i mina nedslag här i bloggen. Men mycken klokskap finns att hämta för folkbiblioteken i denna uppsats! Så tipsa alla folkbibliotekarier!

Uppsatsens resultat visar på hur betydelsefullt skolbibliotekarierna ser på uppdraget att öka elevernas digitala kompetens.  Undervisning som rör MIK är viktigt för att elever senare i livet ska kunna bli digitalt delaktiga medborgare menar skolbibliotekarierna. För att få förståelse för hur kunskap kan användas i olika sammanhang är det viktigt menar en av de intervjuade att undervisningen kopplas till elevernas behov och verklighet. 

Eleverna blir hellre aldrig färdigutbildade utan det är en kontinuerlig process. 

En av skolbibliotekarierna uttrycker följande:

"Det är ju en process där man lär eleverna använda både de digitala verktygen, men det är ju inte bara det utan det är ju att få ett flexibelt tänkande, att få en förmåga att överföra sitt lärande, att du lär dig för att lära hela livet. Att man inte lär sig ett verktyg, utan man lär sig hur alltså olika verktyg fungerar och kan överföra det för där kommer ju hela tiden nya verktyg och vi måste ha ett öppet seende inför det och det är det jag tycker är så viktigt för eleverna att de får lära sig." (Chris)

En annan av skolbibliotekarierna berättar att hon arbetar med att årskursvis ge eleverna digital progression för att vidga elevernas värld "utanför skolans verktygsvärld" i syfte att ge dem förståelse för den digitala strukturen i samhället i ett vidare perspektiv. I detta arbete i skolår 5 och 6, samarbetar skolbibliotekarien och kuratorn. Eleverna får jobba med dilemmakort och göra diverse ställningstagande. På detta följer ett antal lektioner som behandlar tema som t ex fejkade konton, näthat, pranks, foto- och filmningsetik, källkrtik mm. Slutligen arbetar man med dilemmakorten igen för att se om diskussionerna har blivit annorlunda. 

Den pedagogiska rollen är framträdande i samtliga folk- och skolbibliotekariers arbete med att verka för digital delaktighet. En av skolbibliotekarierna berättar att hen verkar som pedagog men också ingår i ett ledningsteam samt sitter med i skolans utvecklingsgrupp som driver frågor rörande digital kompetens och skolbiblioteksutveckling:

"Jag brinner ju för digital delaktighet och tycker verkligen att vi ska hjälpa till med så mycket som möjligt även på biblioteken. För mig är biblioteket en plats, en bildningsplats, en plats för att hjälpa folk att komma vidare i sin bildningsresa. I den bildningsresan så tycker jag att digital teknik också finns, att liksom kunna tillgodogöra sig information och data handlar om information och även digital data är information. Så att för mig så är det ju självklart då biblioteken ska kunna hjälpa till med det. (Mika)"

Resultatet visar också att eleverna själva har en övertro till sin digitala kompetens vilket blir ett hinder för lärandet att nå fram. Det finns en alltför stor tillit till att barn och ungdomar kan använda sig av tekniska arbetsredskap. I själva verket finns stora klyftor bland ungdomarna trots tillgång till smartphones. En av de intervjuade skolbibliotekarierna menar: 

"Alltså, de är väldigt begränsade i sitt användande av nätet, om man säger så, till vissa sidor eller forum. Och de kan de bra, men sen förstår de ju inte sammanhang och de kan inte liksom… de har inte större förståelse för hur sidor är uppbyggda heller och hur man ska hitta information på dem." (Mika)

En annan av skolbibliotekarierna menar att eleverna inte själva uppfattar att de har ett digitalt utanförskap: 

 “De uppfattar nog att de kan hitta material rätt så lätt, för alla kan ju googla som man säger.” Hon förtydligar:  “Ja, inom deras referensramar, ja men inte inom skolans referensramar, upplever inte jag. Då får de ju ett digitalt utanförskap, de hamnar efter gentemot andra.”.

Mer om uppsatsen följer så småningom.

Läs också del 1 i inläggen om denna uppsats.

Här hittar du del 3.

________

Monica Nilsson-Ehrenstråle

Lagström, H., & Mattsson, I. (2021). Digital delaktighet : En intervjustudie med folk- och skolbibliotekarier kring arbetet med att minska det digitala utanförskapet (Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100784