Källkritikens kusin källtillit

Photo by Taras Chernus on Unsplash

Källkritikens kusin källtillit

Vi behöver alla lära oss källkritik för att veta om något är äkta eller är en förfalskning.  Är det en förstahandskälla eller sekundärkälla? Är källan partisk? Hur har urvalet skett? Är källan tillförlitlig? Är det sannolikt? Är källan tidsmässigt relevant? 

Källkritik har alltid varit viktigt men har blivit allt viktigare i dag – och även svårare. Andelen av befolkningen som publicerar har blivit väsentligt större - vilket medfört att publicistisk etik och källkritik nu tillhör en vardaglig och praktisk del av allmänbildningen.  Ansvaret för källkritiken har hamnat i knät hos oss vanliga medborgare. 

Vi måste vara observanta på information som framstår som fakta. Vi måste värdera och granska faktaunderlaget samt bedöma källans kompetens och trovärdighet. Källans intresse och tendens är avgörande för hur texten ska tolkas. Avsändaren måste identifieras och innehållet värderas. Innehållets äkthet måste kontrolleras med andra källor. Dessutom måste frågor ställas kring varför dokumentet eller bilderna har publicerats just vid det tillfället. Många moment som kräver mycket av våra elever och oss själva.

Falska nyheter har blivit ett begrepp. Lögner som ytterligare kan förstärkas genom att nya lögner byggs på och som kan vara del i ett större informationsflöde som syftar till att sprida propaganda. 

Själva publicerar vi utan krav på opartiskhet, tendensfrihet, urval, tillförlitlighet/sanningsenlighet eller äkthet. Möjligheterna att sprida lögner och vilseledande information är många. Uppsåtet är kanske inte att ljuga utan det som kallas för ”bullshit”, d v s att vi skriver om sådant vi egentligen inte vet utan vi tror att vi vet.

Lögner och halvsanningar blandas och kokas ihop och vi bidrar själva med att dela vidare och ge tummen upp. I dessa Trumptider med dråpliga bild-manipulerade videor på Trump där han slängs ut ur Vita Huset förstår vi hur viktigt det är att vi också lär oss bildtolkning.  Bildmanipulering som är lätt  tillgängligt för vem som helst.  Besläktat med detta är hur bilder stjäls och placeras i nya sammanhang med annat textinnehåll.

Propaganda och falska nyheter frodas. Desinformation blandas gärna med nyhetsrapportering kring dokumenterade händelser för att förbättra dess aura av äkthet. Automatiserade konton manipulerar online-diskussioner på sociala medier. Trollfabrikerna blomstrar i Ryss-land och Kina.

Falska identiteter skapar förklädd propaganda.

Tidigare fanns det färre mediekanaler där officiell information passerade. Idag har de etablerade medieförmedlarna inte den kontroll och kvalitetssäkring som de hade förr. Press och myndigheter hade större kontroll mot falsk information från olika falanger. Nu har medborgarjournalistik och deltagarjournalistik blivit vanligt.  Ofta saknas uppgift om ansvarig utgivare, t ex Avpixlat.se och Flashback.se. Tempot hos nyhetsbyråerna har blivit uppskruvat genom framväxandet av online-medierna och utrymmet för obekräftade nyheter och rykten blir större. Textversionerna justeras och korrigeras snabbt. Oftast är det inte originalkällan som sprids utan uppföljningar av det som redan är ute i nyheterna. Det blir en form av klipp- och klistrametod. Journalisterna blir varandras källor. Texter kan vara ensidiga och missvisande men ändå ligga kvar på nätet år efter år. Fel sprider sig men ofta inte rättelser. Kommentarjournalistik har blivit allt mer vanligt. Det rena nyhetsmaterialet kompletteras med värderingar och kommentarer. 

Men källkritik är också en balansakt. Vi kan bli så källkritiska att vi blir kunskapsresistenta.  Vi omges av så mycket fakta att vi utnämner oss själva som experter. Vanligt är också att forskningsrapporter blandas med falska narrativ. De traditionella kunskapsinstitutionerna ifrågasätts och tilliten undermineras.

Ta gärna del av den intressanta diskussion kring källtillit av Olof Sundin vid Lunds universitet. Sundin var en av de första som talade om begreppet källtillit. Han menar att källkritiken ibland går över styr och blir till ett självändamål. Ingenting stämmer - allt är flytande och alla påståenden är lika sanna. Källkritik är en balansakt. Vi kan bli så källkritiska att vi blir kunskapsresistenta. 

Källkritik och källtillit är ett komplext och omfattande område. Vi som lärare och skolbibliotekarier har ett stort och viktigt uppdrag att undervisa och diskutera ovanstånde kontinuerligt med våra elever.

Intervjun hittar du här: intervjun från Svenska Yle

________

Monica Nilsson-Ehrenstråle

‌______Monica Nilsson-Ehrenstråle______