Varför missar vi att vara källkritiska?

Varför missar vi att vara källkritiska?

 Vi vet ju att vi ska vara källkritiska - men varför missar vi då att vara källkritiska? 

Som du ropar får du svar sägs i ett gammalt ordspråk. Algoritmerna stänger in oss i filter-bubblor. Google lär sig vad vi brukar klicka på och algoritmerna förutsäger vad vi gillar och levererar likande information till oss. Men vi kan inte bara skylla på algoritmerna. Våra hjärnan vill se mönster. Vi själva – eller rättare sagt - våra hjärnor är inställda att göra det lätt för oss genom en massa kognitiva skevheter. Vi ser det vi vill se. Vi tror vad vi vill, istället för vad det finns goda grunder att tro på.  Vi tror gärna på den information som ges oss. Vi håller fast vid våra bekräftelseförväntningar – konfirmeringsbias. När vi väl fått en felaktig uppfattning så håller vi fast vid den – både omedvetet och medvetet.

Photo by Ryan Kosmides on Unsplash

Vi omger oss av människor på sociala plattformar som delar vår världsbild. Vår bakgrund och erfarenheter påverkar hur vi värderar världen runt oss.  Vi är grupptänkande, d v s vi accepterar den egna gruppens omdömen. Det som är populärt och trendigt hänger vi på. Vi är också mottagliga för sanningsbias, d v s vi är mer benägna att tro på ett påstående ju oftare det upprepas.

De ovan nämnda sociala konstruktionerna gäller inte bara i rollen som läsare, utan även för skribenterna i det offentliga rummet. Alla springer åt samma håll och får ett kollektivt mönsterseende. Det som skrivs är uteslutande ägnat åt att bekräfta den hypotes som är vald. Drevet inbjuder anonymiserade källor att bidra. Att springa mot strömmen är svårt.

Skolan har en uppgift i att lära eleverna tekniker, strategier och förståelse för hur viktig identifikation av nätkällor är.  Eleverna behöver förståelse i hur informationsinfrastrukturens ekonomi fungerar med dess internetplattformar med en affärsmodell av skräddarsydda algoritmer med stor påverkan både ekonomiskt och demokratiskt. Bots, trollfabriker, filterbubblor, specialriktad information och desinformation är andra viktiga områden att beröra. Så också att medvetande-göra eleverna om de kognitiva och sociala strukturer som betingar oss hur vi tar till oss och sprider information.

Källkritiskt tänkande är ingen färdighet som vi föds med. Träning i källkritik ska börja redan i grundskolan. 

________

Monica Nilsson-Ehrenstråle