Digital delaktighet - Reflektioner kring uppsats, del 3

BIld av Pexels från Pixabay 

Digital delaktighet - Reflektioner kring uppsats, del 3

Här kommer nu de sista reflektionerna kring uppsatsen av Lagström och Mattsson. (Se tidigare delar 1 och 2)

Det är en utmaning att hantera rädslor som vissa lärare har för att jobba med digitala verktyg, menar några av de intervjuade bibliotekarierna. Bibliotekariens bemötande är väldigt viktigt för att skapa trygghet för människors behov.  Enskilda handledningssessioner kan vara bra att erbjuda till de lärare som man anar bär på sådana rädslor. Det gäller att möta denna rädsla och visa att det är ok att göra bort sig. Folkbibliotekarien Bobby tar upp vikten av att prata om den digitala skam som är kopplad till det digitala utanförskapet, “För vi vill inte prata om det vi inte kan, vi känner som att Alla andra kan jättemycket och jag kan ingenting och då vill inte jag liksom erkänna att jag inte kan någonting". "… i mitt bemötande så måste jag hela tiden förmedla att alla frågor är ok, vi lär oss tillsammans, jag är inte en expert. Du kan komma med en fråga som jag inte kan men då får jag sänka garden och visa att Ok, så här skulle jag göra för att lära mig någonting som jag inte riktigt kan men vi kan lära oss det tillsammans. Och just att ta ett steg framåt från där man är, inte känna att man ska upp till någon imaginär nivå där alla andra är hela tiden". (Bobby)

Men också tidsbristen lyser fram och återkommer i intervjupersonernas berättelser. “Man vill mer än man hinner med” säger Mika.

Samarbetet med lärarna är A och O. Men att uppnå detta visar sig ibland vara svårt. Kim säger i intervjun att “lärarna öppnar inte möjligheten för mig att komma in”.  Även Chris pekar på svårigheten att få igång samarbetet och betonar hur viktigt det är att skolbibliotekarier arbetar uppsökande mot lärare för att bygga kontakter och vara delaktig genom att presentera idéer. 

Intervjuuppsatsen tar också upp det hinder som ligger i den egna yrkeskårens ibland ensidiga fokus på det traditionella uppdraget, litteraturförmedlingen. Skolbibliotekarier, som saknar intresse för mötet med människor och uppdraget som rör informationsfärdighet. Mika menar att det finns ett behov att vidareutbilda bibliotekarier och anställa fler som är intresserade av och specialiserade på digital teknik. Mika menar att skolbibliotekarier som endast vill fokusera på det traditionella kärnuppdraget - det vill säga läsfrämjande - blir svåra att få med sig. Kim betonar att den pedagogiska rollen i det digitala och utveckling av den digitala kompetensen är central.  “Vem som helst kan vara skolbibliotekarie och (...) sitta med benen upp och inte göra nånting.”. Chris menar att det behövs fackutbildade skolbibliotekarier och föreslår en cross over-utbildning. Till exempel skulle lärare kunna gå ett år på en bibliotekarieutbildning eller folkbibliotekarier ett år på en pedagogisk utbildning. 

Uppsatsen pekar också på att styrdokument är viktiga. Skolornas kurs- och läroplaner ligger som grund för kvalitetsarbetet. Chris arbetar fram verksamhetsplan utifrån skolans arbetsplaner och vad läroplaner och kursplaner säger. Chris saknar stöd och styrdokument för skolbiblioteksverksamhet från myndighetshåll. Kim har tillsammans med kommunens skolbibliotekarier  gått igenom Läroplan för gymnasieskolan (Gy11) och tittat på varje punkt där MIK används och utformat verksamhetsmål för sin mediateksplan. Mika har utifrån ett gemensamt arbete i ett skolbiblioteksnätverk kommit fram till vilka kunskaper elever behöver inför gymnasiet. Mika arbetar tillsammans med rektor, biträdande rektor och förstelärare med olika åtaganden utifrån skollag, läroplan, etc för att sätta upp verksamhetsmål som därefter följs upp i en digital plattform som tillhandahåller verktyg att utvärdera projekt och strategier. Enligt Mika ligger utmaningen i att få lärarna att förstå hur de åtaganden som drivs knyter an till styrdokumenten. Det är också en utmaning att få lärarna motiverade trots att en del är motsträviga på grund av tidsbrist och rädsla.

Men arbetet måste utvärderas. Alla skolbibliotekarier använder utvärdering som ett verktyg för att kontrollera att de genomförda aktiviteterna möter elevernas behov. Det är betydelsefullt att eleverna får lära sig att reflektera och utvärdera. Kim använder Exit Tickets med sina elever och stämmer då av med lärarna efter varje lektion. Exit Ticket fungerar som ett slags kontroll för att ta reda på vad eleverna har lärt sig, blivit nyfikna på eller vad de behöver hjälp med. Mika utvärderar aktiviteter i olika intervaller (månadsvis, kvartalsvis eller halvårsvis) samt skriver verksamhetsberättelse i slutet av varje läsår. Samtidigt menar Mika att det är  svårt att veta vad eleverna tar med sig.

Uppsatsen visar också att skolbibliotekariernas uppfattning om betydelsen av bibliotekens digitala kanaler. Samtliga skolbibliotekarier driver digitala webbplatser som fungerar som resurser, idébanker och implementeringsverktyg. De menar att det är ett verktyg för att verka för att jämlik information blir tillgänglig elektroniskt för skolelever och skolpersonal. Samtidigt fungerar webbsidorna som en slags marknadsföring som synliggör skolbibliotekariernas kompetens, uppdrag och aktiviteter. Via dessa digitala kanaler blir det möjligt att erbjuda service till alla användare och nå även de som annars inte kommer till det fysiska skolbiblioteket. 

Tack Hannah och Ingela för er intressanta uppsats!

Läs också del 1 och del 2 i inläggen om uppsatsen.

________

Monica Nilsson-Ehrenstråle

Lagström, H., & Mattsson, I. (2021). Digital delaktighet : En intervjustudie med folk- och skolbibliotekarier kring arbetet med att minska det digitala utanförskapet (Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100784