Klippa och klistra - Hur motverkar vi?

 

Photo by Scott Sanker on Unsplash

Klippa och klistra - Hur motverkar vi?

Den ständiga utmaningen när man jobbar med eleverna i olika projekt är att mota undan deras lust att ta fram datorsaxen och börja klippa för att sedan ta fram datorlimmet och klistra in på lämpligt ställe i sin text som de ska redovisa till läraren. När man frågar vad vissa ord i texten de klistrat in betyder, så har de ingen aning.

Tyvärr kopierar elever ofta textavsnitt och klistrar in i sin egen text utan att reflektera över innehåll eller att knyta an till aktuell frågeställning och tidigare kunskap.  Sådan texttransportering bidrar inte till elevens kunskapsutveckling. 

Vad ligger då bakom utbredningen av denna klipp-och-klistra-teknik?

1. Framför allt så lönar det sig! Lärare och bibliotekarier upptäcker det inte. 

2. Uppgifternas utformning. Uppgifterna är för vagt och allmänt utformade. Oftast delas samma eller liknande uppgifter rutinmässigt ut år från år. Som dessutom är ganska lika landet runt vilket gör det lätt för eleverna att hitta färdiga arbeten på nätet att hämta hem och plagiera.

3. Ju mer desto bättre. Eleverna tror att ju mer ”fakta” de skriver desto bättre betyg får de. 

4. Det saknas klara och tydliga mål för vad som krävs av eleven. 

5. Det är produkten som belönas – inte processen. 

6. Det finns ingen tydlig bedömningsstruktur när det gäller elevens färdighet i analys, reflektion och kritiskt tänkande. 

7. Bristande färdighet och kunskap hos eleverna. De saknar träning och färdighet i att analysera, reflektera samt sammanställa information. 

8. Bristande färdighet och kunskap hos lärarna själva att tänka kritiskt, analysera och formulera problemställningar. 

9. Bristande förförståelse gör att eleverna inte vet vilka frågor de skall ställa.

10. Schemat med splittring i tim- och ämnesindelning leder till tidsbrist.  

11. Elevernas inställning att uppgiften är en skoluppgift minskar möjligheten till ett djupinriktat förhållningssätt.

12. Genom bristande läsfärdighet har eleverna stora svårigheter att förstå faktatexter. Denna bristande läsfärdighet leder också till att eleven får svårighet att skumma textavsnitt och hindrar därmed möjlighet till överblick och urval av texter.

Vi är väl alla lite till mans klipp-och-klistrare. Plagiat har blivit ett gissel i den högre utbildningen. Journalister klipper och klistrar och skickar vidare utan att reflektera och analysera innehållet. 

Men vi som pedagoger och skolbibliotekarier, i vårt arbete med elever, måste bli gränspoliser och visa var gränsen går. Det gör vi genom att uppmärksamma när vi stöter på problemet och se till att uppgifterna är utformade så att färdigheter som analys och reflektion blir det bärande och inte faktarapande. Som skolbibliotekarier kan vi också bidra med att erbjuda eleverna möjlighet att bilda förförståelse kring svåra begrepp, b la genom att hänvisa till lättare textanpassade webbsidor och facklitteratur. Ofta kan eleven t ex i läroboken hitta förankring för sin förståelse.