Intressant uppföljning kring digitaliseringsstrategin i skolan

 

Intressant läsning för oss skolbibliotekarier är  Skolverkets uppföljning av digitaliserings­strategin 2021. 

Denna uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet bygger på enkäter riktade till lärare, förskolepersonal och rektorer våren 2021. En vår som varit präglad av coronan.

Rapporten delas in i olika fokusområde. Fokusområde 1 tar upp digital kompetens för alla i skolväsendet:

Det övergripande målet för fokusområde 1 i den nationella digitaliseringsstrategin är att alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens och att det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet. Fokusområdet innehåller tre delmål: 

1.1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. 

1.2: Rektorer22 och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. 

1.3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. "

I fokusområde 1:1 formuleras följande kring hur den digitala kompetensen ska förstås:

..... "I strategin används uttrycket adekvat digital kompetens för att understryka att digitaliseringen är en pågående process och att innehållet i den digitala kompetensen förändras i takt med att användningen och verktygen utvecklas. Adekvat digital kompetens skiljer sig också beroende på barnets eller elevens ålder. 

Det är lovvärt att det framhålls att digital kompetens är en pågående process och att innehållet är i ständig föränderlighet. Men jag anser att rapporten missar att belysa hur det egentligen står till i skolans värld när det handlar om vissa av de definitioner som Skolverket ger i sitt kommentarsmaterial när det gäller digital kompetens utifrån dess fyra aspekter: 

• att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, • att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, • att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, samt • att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling."

Källkritik har stort fokus i rapporten men hur står det till att använda digitala verktyg för produktion av egen information och förmågan att kunna lösa problem och omsätta i handling.

Skolbibliotekets verksamhet betonas mycket i denna rapport.

Men tyvärr föreligger nog en hel del begreppsförståelseförvirringar. Hur tänker de som svarar? Begrepp som skolbibliotek omfattas inte av en utbildad skolbibliotekarie. Får man frågan om det finns skolbibliotek så ser nog alltför många sin lilla boksamling man avsatt i en korridor som ett "skolbibliotek". Kopplingen lärosal och lärare är alltid ett begrepp. "Vid nästan alla skolor har eleverna tillgång till ett skolbibliotek" .... alltså skrivs det inte skolbibliotekarie .... Tänk en rapport gällande "vanliga" undervisningen i skolan där formuleringen skulle vara " Vid nästan alla skolor har elever tillgång till en lärosal"....

Andelen fackutbildad bibliotekarie på de grundskolor som har tillgång till ett skolbibliotek är 38 %. 

... och hur det viktiga samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare ska fungera råder det inte heller så stor samstämmighet kring. En tredjedel av lärarna anser det inte vara aktuellt att samarbeta med bibliotekets personal på de sätt som anges i frågorna. 

Majoriteten av skolorna saknar också beskrivning av samarbetet mellan lärare och skolbibliotekens personal

_____

Skolverket. (2021). Skolverkets uppföljning av digitaliseringsstrategin 2021. Skolverket.se. https://www.skolverket.se/publikationer?id=9385

‌Photo by  Gerd Altmann från Pixabay