Virvelvind av AI-nyheter och tillämpningar

Varje dag fylls av AI-nyheter och tillämpningar. Jag blir snurrig. Stressad. Samtidigt som det är så förbaskat spännande och roligt. Det är som att befinna sig i en virvelvind där man tappat kontrollen och man blåses hit och dit.

Det går inte ens att ta tag i något att hålla sig i - att förankra sig för att sedan kunna ta sig stegvis fram. Man kastas istället slumpartat fram och tittar sig förvirrat bakåt till det man höll sig fast i. Man klamrar sig fast vid detta nya i en dag eller två och nästa dag kastas man iväg igen i den där kastvinden. Verktygen, scenen som tidigare gällde ersätts med nya - och förvirringen blir bara större.

Kedjar du fast dig vid det gamla riskerar du att bli stel och orörlig och löper risk att stagnera och förlora din flexibilitet och då förvandlas till en stenstod.

Dörrar som du inte ens visste om att de fanns öppnar sig - som i sin tur leder till dörrar som du inte heller visste fanns. Till slut blir du så trött på alla dessa uppdykande dörrar att du väljer att hålla för ögonen. Men allting fortsätter och fortsätter - och plötsligt står du där i en förändrad värld som du inte känner igen och som du inte heller kan interagera med. Du blir en främling och detta nya land med ett utanförskap som gör att du mister din tillhörighet. Det blir du och de andra. 

Klyftan har blivit djup.

Skolbibliotekarier har alltid varit ljusbärare i kunskapsmörkret. Utmaningen är desto större nu! Vår profession behöver dessa nya färdigheter och kunskaper för att visa vägar i denna nya snåriga informationsdjungel. 

Image by Christina Zetterberg from Pixabay