Byggstenar för att förstå

Diskussionerna om vad kunskap är och hur den förvärvas har pågått under århundranden... och så även idag i AI-tidens spår. Idag oroar vi oss för att eleverna bara ska knapra i sig information efter information utan att verkligen lära sig något.

Visst, lösgodiset ligger där och lockar och det är bara till att ta den ena tuggan efter den andra. Men sötsaker bygger inga muskler och ger kortsiktig energi! Precis - som sötsaker inte bygger muskler - bygger inte ytlig information en solid kunskapsbas! För att bygga något hållbart behövs en stabil grund annars rasar bygget ganska snart.

Förförståelse är nyckeln till fortsatt lärande 
Förförståelse är en grundläggande byggsten för fortsatt lärande och är lika viktig i en värld där AI spelar en allt större roll. Hela det livslånga lärandet bygger på grundläggande färdigheter som läsförståelse, matematisk förmåga och kommunikation. Dessa färdigheter, tillsammans med kognitiva förmågor som flexibelt tänkande och beslutsfattande, utgör grunden för vårt lärande.

Mänskliga perspektivet är också viktigt 
Utöver de tekniska färdigheterna är det mänskliga perspektivet lika viktigt. Personliga kvaliteter som självuppskattning, ansvar, social förmåga, integritet och etiskt förhållningssätt spelar en stor roll i vår förmåga att använda information på ett klokt och ändamålsenligt sätt.

Kunskaps- och lärandeprocessen kommer naturligtvis att förändras - och genom AI:s försorg kan det leda till både stabilitet och instabilitet. Men själva grunden med de basala färdigheterna finns kvar tillsammans med de specifika färdigheterna som behövs för all informationshantering -  där vi skolbibliotekarier spelar en avgörande roll.

Jag satt och bläddrade i min gamla bok från 2003: Informationsfärdighet i skolan och hamnade i avsnittet som handlade om undervisning i informationshantering, där just det här specifika byggandet av informationshanteringsprocessens byggstenar illustreras. Indelningen bygger fritt på tankarna hos Christine Bruces Seven faces of information literacy från 1997 (Bruce, C. (1997).  Ett synsätt som fortfarande idag håller och går att tillämpa på nuvarande och kommande informationsverktyg. Ett kunskapsbygge självklart i samarbete med olika chatbotar och andra AI-verktyg!

1. The information technology conception

Förmågan att använda informationsteknik för informationsåtervinning och kommunikation.

Kategori ett är synonymt med att kunna använda verktygen för informationshantering och förmåga att läsa av och lokalisera informationsområden. Det handlar inte bara om att kunna använda verktyg, utan även om att förstå hur tekniken fungerar och vilka begränsningar den har. Det inkluderar förmågan att välja rätt verktyg för olika uppgifter och att vara medveten om de etiska aspekterna av teknikens användning.

2. The information sources conception

Kunskap om olika informationskällor och förmågan att hitta information från dessa källor.

Här har fokus flyttat från teknik- och verktygsfärdighet till själva informationskällan. Individen ska ha kännedom om olika informationskällor och informationsresurser, det vill säga att på ett flexibelt sätt − beroende på problemfokus − kunna söka och ta fram information från ett flertal olika källor oavsett format.

3. The information process conception

Förmågan att planera, genomföra och utvärdera informationssökningar.

Att i nya och okända situationer och problem ha färdighet och strategier för att kunna finna och använda nödvändig information. Att ha förmåga att kunna planera, genomföra och utvärdera informationssökningar. Det inkluderar förmågan att formulera effektiva sökfrågor, använda och anpassa olika sökstrategier och att organisera den information man hittar.

4. The information control

Förmågan att kunna styra och kontrollera informationen för att hitta samband och skapa användbara informationsprodukter

Genom att sortera och organisera informationen på olika sätt erhåller individen kontroll över den. Detta skapar möjlighet att finna samband och att kunna särskilja viktig och användbar information som senare kan vara användbar. Det inkluderar förmågan att utifrån denna selektion kunna skapa olika typer av informationsprodukter, som sammanfattningar, presentationer och rapporter.

5. The knowledge construction conception

Förmågan att reflektera, tolka och bilda egen kunskap baserad på kritisk analys inom ett nytt informationsområde.

Genom reflektion bygger individen upp egen personlig kunskap baserad på informationen. Informationen utsätts för granskning och kritisk analys. Individen tillför ett personligt perspektiv baserat på tidigare kunskaps- och erfarenhetsbas, vilket leder till att kunskapsstrukturen blir unik hos varje person. Här handlar det om att gå bortom att bara samla in information och istället att använda den för att skapa ny kunskap. Det inkluderar förmågan att analysera information, syntetisera olika perspektiv och att dra egna slutsatser.

6. The knowledge extension conception

Förmåga att bearbeta kunskap med personligt och kreativt perspektiv så att ny insikt och förståelse skapas.

En kategori som smälter i hop med föregående kategori. Genom intuition och kreativt tänkande sker en utvidgning och tillämpning av kunskapen och nya insikter skapas. Detta område handlar om att kunna använda sin kunskap för att lösa problem, fatta beslut och utveckla nya idéer. Det inkluderar förmågan att vara kreativ, att tänka kritiskt och att se samband mellan olika fenomen.

7. The wisdom conception

Förmåga att använda information utifrån ett etiskt förhållningssätt.

Personliga värderingar och erfarenheter relateras till informationsanvändandet. Informationen betraktas ur ett vidare perspektiv och sätts in i ett större sammanhang för att möjliggöra att informationen används på ett klokt och ändamålsenligt sätt och kloka beslut kan fattas och vara medveten om hur användandet av information kan påverka andra.

__________

Nilsson, M. (2003). Informationsfärdighet i skolan: skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Lund: Bibliotekstjänst.