En lärare berättade nyligen för mig om en klassuppgift hon gett sina elever i årskurs nio: att hitta tre aktuella nyheter. En ganska enkel uppgift, kan man tycka. Men flera elever lyckades inte genomföra den. Inte för att de inte ville – utan för att de inte visste hur.
Det som kom fram i samtalet gjorde mig både förvånad och bekymrad. Många av eleverna gick inte till klassiska nyhetskällor eller ens till Google. Istället valde de TikTok. Några nämnde även YouTube, Snapchat och Instagram. Det var där, i sina flöden, de förväntade sig att hitta "nyheter".
Forskning visar att unga främst använder sociala medier för att hålla sig uppdaterade. Studier från bland annat Stanford University visar att elever har stora svårigheter att avgöra vad som är sant och falskt på nätet. I en undersökning fick över 7 800 studenter i uppgift att utvärdera nyhetskällor – och resultaten var alarmerande. Upp till 90 % misslyckades med att identifiera trovärdigheten i det de läste.
Men kanske är det inte bara brist på färdighet som är problemet. Det tycks också saknas en grundläggande förståelse för varför man överhuvudtaget ska bry sig om avsändare och upphov. Frågor som "Vem står bakom det här innehållet?" eller "Varför får jag se just det här?" verkar inte ens dyka upp i många tonåringars huvuden.
Det här är inte ett skolproblem – det är ett samhällsproblem. Och det är ett problem som skolbibliotekarier och lärare behöver hjälpas åt med, varje dag. Vi har inte råd att låta elever växa upp utan grundläggande källkritisk förståelse. När TikTok blir den primära nyhetskanalen är vi illa ute – särskilt om eleven tror att det är där hela sanningen finns. Ofta leder klippen inte ens vidare till seriösa källor, utan stannar vid fragment, förenklingar eller till en enda tidnings braskande rubriker.
Vi behöver prata mer med eleverna – inte bara om vilka källor som finns, utan varför det spelar roll. Vi behöver skapa tillfällen där de får träna på att jämföra, analysera och ifrågasätta. Det är inte längre tillräckligt att de "vet att man ska vara källkritisk". De måste förstå hur deras val påverkar deras bild av världen – och hur lätt den bilden kan manipuleras.
Bild från Lexica.art
Johnston, N. (2020). Living in the World of Fake News: High School Students’ Evaluation of Information from Social Media Sites. Journal of the Australian Library and Information Association. https://doi.org/10.1080//24750158.2020.1821146
Nygren, T., & Guath, M. (2019). Swedish teenagers’ difficulties and abilities to determine digital news credibility. Nordicom Review, 40(1), 23–42. https://doi.org/10.2478/nor-2019-0002
Cheng, Z., & Li, Y. (2023). Like, comment, and share on TikTok: Exploring the effect of sentiment and second-person view on the user engagement with TikTok news videos. Social Science Computer Review, 0(0), 089443932311786. https://doi.org/10.1177/08944393231178603
Breakstone, J., Smith, M., Wineburg, S., Rapaport, A., Carle, J., Garland, M., & Saavedra, A. (2019). Students’ civic online reasoning: A national portrait. Stanford History Education Group & Gibson Consulting. https://purl.stanford.edu/gf151tb4868
Kommentarer
Skicka en kommentar